Idag hade vi BVC på hembesök ist för att vi behövde åka dit, mycket behändigt måste jag säga! Barnmorskan gjordeviktkontroll på tjejerna igen och dom ökar i vikt så det står härliga till! Jag är lika nervös varje gång å särskilt nu när vi börjat släppa på "var 3dje timma-regeln" och nu låter dom vakna av sej själva när dom är hungrig. Det går sällan mer än 3 timmar, 3,5 IBLAND. Så jag behöver inte oroa mej men man är ju..

Men nu är storasyster Lovan på över 3 kg, 3040 för å va exakt (2716 Fö.vikt) Och Bella är strax under på 2960 (2698 Fö.vikt)  Man blir så lättad! Och klappar sej lite på axeln för att man envisats med att försöka få i dom liiite till när dom varit dåliga på att äta, som inte är alltför ofta som tur är.

Växt har dom gjort oxå med 3 cm till 49 cm lång! Stooora tjejer nu känns de som jämfört med på sjukan när dom gick ner så i vikt å kändes så ömtåliga å bräcklig.

Nu kan man handskas med dom på ett annat sätt känns de som oxå. Det är väl ovanan när dom är ny som gör att man tycker dom känns så bräckliga.

Starka i nacken börjar dom bli oxå å är duktiga på att lyfta och vrida huvet. Ibland får man en snabb ögon kontakt oxå att dom fäster blicken. Spanar mycket. 3 veckor vart dom igår å är så duktiga! Tänk att egentligen ska dom fortfarande ligga i magen nu. Det är en konstig känsla att tänka så. Dom skulle fortfarande simma runt i fostervatten å få mat genom en sträng. Inga blöjjbyten skulle göras nu egentligen. Men vi fick våra flickor i förväg, som en tidig present. Världens bästa present må ja säga! =)   

Isabelle har varit lite svår att få å somna efter matning nu i 2-3 dagar, särskilt på natten, då kan vi få sitta med henne i 2 timmar å mata/rapa/sova ner omvartannat innan hon slutligen kommer till ro. När hon vaknar så blir hon omedelbart jätte lessen oxå å skriker å det har hon inte gjort förut, så det är nog magen som krånglar lite. Så fick rådet att köpa Miniform droppar så det har jag gjort och ska ge henne inför varje måltid så får vi se om de kanske blir lite bättre. Hoppas hoppas. Det är så hjärtskärande när hon blir tröstlös och det ända som lugnar henne är när vi går å bär på hon. Men på natten är det lite slitigt och Lovan vaknar ju oxå å vill ha sin beskärda del av mat,närhet och torr rumpa. Så det blir lite tid över till egen sömn om det vill sej illa. Men såå jätte farligt har det inte varit, hon har ändå somnat efter 2-3 försök och är nöjd sålänge hon är hos oss så det är inte det där kolik skrikandet. Bara sömntimmar som försvinner för mej å Mattias. Men de kan va nog så jobbigt. =)

Annars.. jag hoppas att min egna vikt nedgång stannar till snart för nu står vågen på 52 kg och det känns väldigt lite. 56 kg som jag vägde innan graviditeten känns lite mer hälsosamt. Men ammningen gör ju mycket. Och att det mesta, om inte allt av vikt ökningen under graviditeten va vatten bara gör ju oxå en del än om jag hade lagt på mej riktiga kilon som kanske tar lite längre tid att tappa än vatten som jag bara kissade ut. Folk blir paff när dom ser mej nu å såg hur jag såg ut med magen och allt vatten. Det är lite "ööhh va inte du gravid nyss?" reaktion. Jag kan heller inte fatta att det legat 2 bäbisar i den här lilla lilla magen. Helt otroligt vad kroppen kan återhämta sej! Och det va på bara några dagar- 1 vecka ungefär sen såg jag ut så här. Minus är ju att jag istället tappat varenda muskel i kroppen. Kunde typ inte kliva upp på benen sittandes i soffan utan att häva mej upp med armar för att jag var helt muskel lös. Nu kan jag det med lite gung hjälp. ;)

Ja glad får man väl vara iaf. Har 2 välskapta tvillingar och kroppen är i behåll!    

Ska bli skönt att börja kunna gå ut å gå, som i powerwalka, få lite benmuskler. Måste bara vänta på höften som gör lite ont än efter prämiär turen vi togmed vagnen när vi nyss kommit hem som nog gick lite för fort då vi ville undkomma störtskuren och åskan..

Slänger in en film på Bella som har paltkoma efter matningen tidigare idag. Dom kan göra så sjukt roliga miner ibland så man skrattar ihjäl sej! =)