Åren går å ja minns så mycket.. ja minns högstadiet.. 14 år, ja minns  första dan i gymnasiet å pirret i magen, ännu mer minns ja pirret av att en kille i min klass å jag fatta tycke för varann.. 16 år, underbart. ja minns när ja fyllt 18 å va på krogen första gången. Jag minns studenten. Jag minns när ja fick mitt första jobb. ja minns när ja flyttade hemifrån på riktigt. Ja minns. ja minns ja minns ja minns. Det är så mycket. Å allt känn som att de va igår. Eller i förrgår.

 Å den där killen som gick i min klass som ja tyckte om,, ja tycker om han än idag. Vi är fortfarande i tvåsamhet. Snart 11 år senare. Kärlek. Men de ha varit en bumby road så klart, vi va ju så unga. Men nu är vi äldre, lite mognare å vet bättre. 26 år.. När ja va 18 å va på krogen så tyckte ja 26 åringarna va dom där "lite äldre" om inte tillomed att man tyckte dom va gammla. Nu förstår ja hur dom där gammla kanske kände sej.. Förmodligen precis som jag gör nu när ja är ute,, Gammal!

Fast ja är ju inte ute så värst ofta nu för tin heller. jag har väl blivit... gammal?

Fast nu kanske de verkar som att jag har nån form av ångest över att ja blir äldre. Men så är de inte. Enda ångesten är väl kanske att mina kvinnliga behag inte sitter där dom gjorde för dom där 11 år sen jag å min älskade fann varann.. allt vandrar ju neråt så är de ju. Även om de inte är nån mer än jag som tycker det så anar man sakta men säkert en viss förändring. Men vad gör de?

Vad gör de när man som jag just nu längtar efter vad livet som "lite äldre" har att ge! Husköp, barn, framtid.. allt de där som man aldrig trodde man skulle komma till som 14 åring.

Jag är ju faktiskt där nu, vid den tidpunkten att ja längtar till allt de där. ja längtar så ja dör. Förväntansfullt. Går inte en dag utan att ja tänker på et.

Men den som väntar på nåt gott... det är ju inget som sker bara så där. Det händer när det är meningen. så är det. =)

Ja 4 år kvar tills jaär 30. Tiden går fort. Sjukt fort. De va de ja ville säga.